Då jag ropar mig hes och ingen hör mig!!
Go morgon....go middag och go natt!!!
Lagom när det ena problemet försvinner kommer ett nytt upp till ytan och vips så försvann den lilla energipott jag samlat.
Vet inte hur likgiltig man kan bli....
hur många gånger man hamnar på
::::TillbakA TiLL GÅ::::
och får börja om från början.
Jag försöker bråka mindre....
försöker säga det jag vill/önskar på 1 g...
försöker ha ett eget liv....
försöker planera och komma till skott!
Men va spelar de för roll när det endå inte löser nått!!
MeeeeN::::::PauS::StoP::FallA TillbakA på ruta 1 och jag känner mig åter misslyckad!!
Bara går omkring och fyller timmarna med sysslor så jag slipper känna och tänka...för just nu tjänar det inget till och jag orkar inte sura oroa mig el bry mig!!
MåstE SättA MiG i FörstA HanD
Vet inte om jag växer eller går under....vet ingenting!!!
Det enda jag vet är vad jag inte ska göra...
å det känns skönt att FlykteN inte är ett alternativ längre för jag har hittat mina verktyg och dessutom tänker jag inte ge mig!!
Någon tuff utmaning lär jag ju klara,,
från start till resultat o handling!!
Men jag önskar att det fanns ett vaccin som ger lite motstånd mot att känslomässigt ta åt mig då det suger musten ur mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar